Tyglad genom pengar
Vårdare känner väl igen det ekonomiska våldet som riktas mot de äldre och vågar även ingripa.

Det ekonomiska våldet innebär kontroll, utnyttjande, förtryck och utpressning genom att använda pengar eller annan egendom. Det är fråga om ett urgammalt fenomen som sedermera fått ett tidsenligt namn och en definition.
Trots den långa historien vet man fortfarande mycket mindre om det ekonomiska våldet än andra former av våld, säger sakkunnig Hanna Nylén. Identifiering av våld är ofta svårt såväl för den utsatta som för yrkespersoner inom branschen. Nylén arbetar som sakkunnig i våldsförebyggande arbete och teamansvarig vid stödcentret Varjo. Varjo är ett riksomfattande stödcenter som erbjuder stöd för dem som är utsatta för förföljelse och våld efter skilsmässa.
Det ekonomiska våldet är vanligast i ett parförhållande och efter ett avslutat förhållande. Under parförhållandet kan det handla om att ta makt över och kontrollera den andra partens användning av pengar.
– En av makarna kan ha en underordnad ställning och måste därför be om pengar varje gång man ska handla mat eller är i behov av bil, säger Nylén.
En av makarna kan även ha varit länge kund hos Utsökningsverket utan att den andra av makarna vet om det. För att få lån har personen kanske i smyg använt den andra partens bankkoder. Genom att gömma breven har ärendet hållits hemligt, och lånen har gått till utsökning.
Minnessjuk person som borgensman
Den som utför ekonomiskt våld kan även vara anhörigvårdare eller någon släkting som använder en minnessjuk förälders eller mor- och farförälders pengar. Tillfället gör tjuven: först tar man småsummor och när allt går så bra blir beloppen större.
I de grövsta fallen kan den närstående hindra den äldre att skaffa nödvändiga tjänster för att få mer pengar kvar till arvet.
– När de kognitiva förmågorna försämras grumlas även gränserna för egen vilja. En minnessjuk äldre person kan övertalas att skriva under och gå i borgen för den anhöriga, eller ändra testamentet. Även behovet av hjälp i användning av nätbank bäddar för oegentligheter.
Allt fler äldre använder internet. Enligt Nylén är romansbedrägerier som sker på nätet en alltmer växande form av ekonomiskt våld mot äldre.
– Bedragaren kan vara en ”amerikansk general” eller en helt vanlig person från orten.
Ibland är den äldre personen medveten om risken men kärlekslängtan kan vara så stor och bilden av personen som skapats är så vacker att man är redo att ta risken. Det är mycket svårt att ingripa i romansbedrägerier, särskilt när offret har en försämrad kognition.
Tystnaden är ett dåligt tecken
Arbetstagarna inom hem- och institutionsvård har en central roll i kampen mot ekonomiskt våld riktat mot äldre. Enligt Hanna Nylén känner vårdarna igen dessa fall mycket väl.
Ett vanligt tecken för ekonomiskt våld är enligt Nylén den äldre personens påfallande ovilja att prata om sin ekonomi trots att den är tydligt mer eller mindre misskött.
– Det kan vara så svårt att den äldre inte är redo att prata om det. Det måste respekteras. Men det kan ändå vara bra att ta upp saken för när den äldre har låtit saken mogna kan personen vara redo att prata om det senare.
Hos ett äldre par kan det ekonomiska våldet visa sig så att den ena parten inte har någon uppfattning om de gemensamma inkomsterna, utgifterna, förmögenheten eller skulderna. Eller att den ena parten är mycket noga och den andra särskilt vårdslös vad gäller ekonomin.
– När man tar upp saken är det mycket viktigt att man gör det på tu man hand med den utsatta. Om den misstänkte parten befinner sig på plats är situationen för den utsatta en risk och personen tystnar, varnar Nylén.
Det är även viktigt att identifiera den så kallade egenskapen skör handlingskraft. En person som levt i ett underkuvat förhållande i årtionden kan känna att bara att söka hjälp blir ett stort risktagande.
– Det kan vara svårt att lita på en yrkesperson för en som har en skör handlingskraft. I en situation som denna kan det hjälpa att sätta ord på det som hänt. Man ska berätta för den utsatta att man känner till problemet och att det finns hjälp att få – man behöver inte längre vara ensam med problemet.
Om det visar sig att den äldre inte längre har förmågan att bestämma över sina angelägenheter ska man kanske fundera om det finns behov för en intressebevakare.
– Man kan fråga efter hjälp till exempel hos kundhandledning inom äldrearbetet. Vem som helst som är oroad över den äldres situation kan göra en orosanmälan.
Enligt Nylén borde alla vård- och omsorgsenheter ha tydliga instruktioner för situationer där det finns skäl att misstänka att ekonomiskt våld förekommer.
Ytterligare information: taloudellinenvakivalta.fi
Artikeln har publicerats i SuPer-tidningen 4/2025.