Regeringen har visat sin värdegrund vad gäller utbildningspolitiken
Petteri Orpos regering försäkrade vid sin start att utbildningen inte skulle utsättas för nedskärningar. Utbildningslöftet omfattade dock inte yrkesutbildningen, som år 2024 förlorade 120 miljoner euro. Rädslan för ytterligare nedskärningar är ständigt närvarande.
Regeringen har tydligt visat sina värderingar. Högskoleutbildningen åtnjuter särskilt skydd av den nuvarande regeringen. Yrkesutbildningen, till vilken en del högskolestudenter söker sig, drabbas av nedskärningar medan högskoleutbildningen prioriteras.
Risto Murto lyfte även han fram regeringens befintliga mål om att öka antalet högutbildade vid offentliggörandet av slutrapporten för Kasvuriihi-projektet fredagen den 28 februari. Andelen högutbildade unga vuxna ska höjas till så nära 50 procent som möjligt fram till år 2030.
Varför lyfte Risto Murto inför medierna inte också fram arbetsgruppens förslag om att fokusera på funktionaliteten i utbildningsvägarna i hela utbildningssystemet? I dagsläget efterfrågas särskilt mer effektivt stöd för pojkar, unga män och studerande med invandrarbakgrund som ansöker till yrkes- eller högskoleutbildning. Detta kräver åtgärder redan i grundskole- och gymnasieutbildningen, inklusive utveckling av läroplaner och riktade stödåtgärder.
”Utan tillräcklig och högkvalitativ närundervisning samt lämpliga praktikplatser i arbetslivet utbildas inga kompetenta yrkespersoner och dörren till högskoleutbildningen förblir stängd.”
Päivi Inberg
Risto Murto har även tidigare uttryckt oro särskilt över utbildningsnivån hos unga män. Funktionaliteten i utbildningsvägarna i hela utbildningssystemet måste dock beaktas för alla elever. Utan en fungerande grundskola har eleverna inte förutsättningar att gå vidare till andra stadiet. Utan tillräcklig och högkvalitativ närundervisning samt lämpliga praktikplatser i arbetslivet utbildas inga kompetenta yrkespersoner och dörren till högskoleutbildningen förblir stängd. År 2024 hade 38 procent av de som sökte till yrkeshögskoleutbildning inom hälsovård redan en tidigare yrkesexamen på på andra stadiet inom samma område, det vill säga en grundexamen inom social- och hälsovårdsområdet.
Närvårdare med grundexamen inom social- och hälsovårdsområdet behövs även som närvårdare inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken. Välfärdsområden, kommuner och företag behöver också andra kompetenta yrkespersoner med andra stadiets grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen. Därför är det svårt att förstå omfattningen av nedskärningarna inom yrkesutbildningen och det kontinuerliga lärandet. Finland behöver också arbetstagare som utför praktiskt arbete. Inom social-, hälso- och utbildningssektorn behövs yrkesutbildade på andra stadiet för att arbeta nära människor och möta deras grundläggande behov och vårdbehov.
Mer information
