Hälsosamma arbetstider
Planeringen av arbetsskift har stor betydelse för arbetarskyddet, arbetsvälbefinnandet samt säkerheten för invånare och patienter.
Hälsosamma arbetstidslösningar bidrar till ökat arbetsvälbefinnande, arbetarsäkerhet och underlättar balansen mellan arbete och fritid. En tillräcklig återhämtning är en central del av arbetstidsplaneringen.
Enligt forskning är regelbundet dagarbete den mest hälsosamma arbetstidsformen för människor, även om det inte är möjligt inom alla branscher.
Arbetstider påverkar starkt människans förmåga att fungera i olika situationer. Risken för olyckor på arbetet ökar betydligt vid långa arbetsdagar, nattarbete eller mycket tidiga morgonskift.
Arbetstidslagen fastställer vissa riktlinjer för arbetsgivaren vid planering av arbetstider, så att arbetstagaren får tillräcklig tid för återhämtning.
Arbetsgivaren ansvarar för att planera arbetstiderna. Om arbetsskiften planeras som skiftarbete ska en arbetsskiftslista upprättas.
Arbetsskiftslistan ska tillkännages för arbetstagarna senast en vecka före den planerade skiftlistans början. Detta stöder arbetstagarens tidsanvändning och ökar det övergripande välbefinnandet.
Skiftarbete kan ge vissa fördelar beroende på livssituationen, såsom ledig tid under vardagar och ekonomisk ersättning. Ändringar i sömn- och dygnsrytm som är kopplade till skiftarbete kan dock påverka hälsan och det sociala livet negativt. Oregelbundet arbete belastar kroppen mer än dagarbete.
Skiftarbetare lider oftare av kronisk trötthet, mag-tarmproblem och sömnsvårigheter.
Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att erbjuda hälsokontroller för nattarbetare i början av anställningen och därefter med jämna mellanrum.
I vissa fall måste en arbetstagare övergå från skiftarbete till dagarbete, särskilt om nattarbete misstänks vara skadligt för hälsan. Sådana situationer kan även vara tillfälliga, exempelvis under graviditet. Arbetstagaren bör då konsultera en företagsläkare.
Möjlighet att påverka sina egna arbetstider är en viktig faktor för individens välbefinnande. Detta kan stödjas genom arbetstidsautonomi, där arbetsgemenskapen planerar arbetsskiften enligt överenskomna rutiner.
Metoder för att minska nackdelarna med skiftarbete inkluderar:
- Planera arbetsskiften över en så lång period som möjligt.
- Placera lediga dagar i följd, även under helger.
- Ge minst 11 timmars vila mellan skift, helst 12–16 timmar.
- Begränsa antalet på varandra följande nattskift till några få.
- Begränsa nattskiftens längd till högst 10 timmar.
- Använda roterande skiftsystem medurs i regelbundet treskiftsarbete.
- För allt som rör arbetsvälbefinnande kan du få stöd från arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig.
Läs mer: Skiftarbete | Arbetshälsoinstitutet