Ergonomi
Ergonomi innebär att anpassa arbetsplatsens strukturer, verktyg, möbler och arbetsmetoder efter människors egenskaper, funktioner och förmågor. Ergonomi syftar till att förbättra människors säkerhet, hälsa och välbefinnande samt säkerställa en störningsfri och effektiv funktion i system.
Ergonomi är ett brett begrepp som omfattar fysisk, kognitiv och organisatorisk ergonomi.
Målet är att arbetet ska kunna utföras utan att orsaka skadlig eller farlig belastning eller risk för olyckor för de anställda. Strävan är att utveckla arbetet och arbetsförhållandena samt redan i förväg planera arbetslokaler, verktyg, processer och inköp så att de passar så många användare som möjligt.
Lagen kräver god arbetsmiljö och ergonomi
Arbetsmiljölagen (358/2002) ålägger arbetsgivare att säkerställa de anställdas hälsa och säkerhet. Arbetsgivaren ska kontinuerligt övervaka arbetsmiljön, arbetsgemenskapens tillstånd och arbetsmetodernas säkerhet samt följa upp effekterna av vidtagna åtgärder. Enskilda tekniska förändringar är ofta inte tillräckliga; arbetet måste ses som en helhet.
Arbetstagarens skyldigheter:
- Ta hand om sig själv och sina kollegor.
- Informera om faktorer som hotar hälsa och säkerhet.
- Följa anvisningar.
Aspekter som arbetsrotation, arbetsfördelning, kompetens samt fungerande arbetsredskap är värdefulla för att förebygga belastningsskador och hjälper även anställda som redan har besvär att klara sitt arbete.
Med rätt val, användning och installation av arbetsutrustning kan skadlig belastning på stöd- och rörelseorganen och relaterade sjukdomar förebyggas. Det är särskilt viktigt att skydda ryggen och minimera risken för ryggskador.
Arbetsplatsutredningar och hälsokontroller ger information som kan användas för att utveckla arbetet och arbetsmiljön.
Företagshälsovården har en skyldighet att tillhandahålla information som förbättrar arbetsmiljöns hälsa och säkerhet och som är lätt att implementera. Om en arbetstagares arbetsförmåga minskat ska företagshälsovården delta i planeringen av förändringar i arbete och arbetsmiljö så att arbetstagaren kan fortsätta arbeta.
Hemma hos kunder är det inte alltid möjligt att använda hjälpmedel för att minska fysisk belastning i samma utsträckning som på institutioner. Hemmiljön styrs av kundens självbestämmanderätt, vilket kan försvåra införandet av hjälpmedel.
Vid försämrad funktionsförmåga hos äldre eller personer med funktionsnedsättning bör hjälpmedelsbehoven bedömas på nytt. Multidisciplinärt samarbete med hjälpmedelscentraler samt hälso- och sjukvården är ofta nödvändigt.
Hjälpmedel som införs kan minska belastningen för personalen och minska sjukfrånvaron.
Lyft och arbetsställningar bör beaktas vid planeringen av arbetsplatser. Arbetsutrustning bör vara justerbar och anpassad till användarens behov för att undvika skadlig eller farlig belastning.
Manuella lyft och förflyttningar bör undvikas eller minimeras genom arbetsorganisation eller användning av lyftutrustning. Långvarigt arbete i dåliga arbetsställningar ska undvikas, vilket kräver tillgång till utrustning som patientlyftar och höj- och sänkbara sängar och arbetsytor
Vårdarbetet har blivit alltmer kognitivt, med ökade krav på informationshantering och mentala processer. Frekventa avbrott och flera samtidiga uppgifter är vanliga i vårdarbetet och utgör kognitiva belastningsfaktorer som påverkar arbetsflödet och välbefinnandet negativt.
Förbättrad kognitiv ergonomi syftar till att anpassa arbetsuppgifternas krav till människans kognitiva förmågor och begränsningar, så att arbetet kan utföras smidigt och utan onödig belastning.
Mer information: Fysisk belastning – Tyosuojelu.fi – Arbetarskyddsförvaltningen