Yrkesjukdom

För att en yrkesjukdom ska kunna konstateras krävs det vanligtvis att:

• det är allmänt känt att den aktuella exponeringen kan orsaka en sådan sjukdom, och
• den undersökta personens sjukdom sannolikt beror på denna exponering.

När en läkare har konstaterat en yrkesjukdom ska detta rapporteras till arbetarskyddsmyndigheten (Regionförvaltningsverket) och yrkessjukdomsregistret (Arbetshälsoinstitutet).

Arbetsgivaren ska anmäla yrkesjukdomen till sitt försäkringsbolag.

Ersättning för yrkesjukdom betalas ut enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Arbetstagaren har rätt till samma ersättningar och förmåner som vid en arbetsolycka.

Tidsfristen för att ansöka om ersättning räknas alltid från det att sjukdomen konstaterats eller arbetsoförmågan inletts. I förordningen om yrkessjukdomar finns en lista över ersättningsbara yrkessjukdomar, men listan är inte uttömmande.

Om du misstänker en yrkesjukdom, gör följande:

• Kontakta företagshälsovården och skyddsombudet. Undersökningar och behandling av symtom och misstankar som är relaterade till arbetet ingår i företagshälsovårdens tjänster.
• Företagshälsovården kan vid behov skicka dig vidare för ytterligare undersökningar, exempelvis till ett centralsjukhus eller Arbetshälsoinstitutet eller till en arbetsmedicinsk enhet i din region.
• Om du misstänker att dina symtom beror på arbetet eller arbetsmiljön, se till att detta dokumenteras i din patientjournal.

Yrkespersoner inom vård- och utbildningssektorn måste ofta själva begära att få genomgå undersökningar för yrkessjukdomar. Var därför aktiv och ihärdig om din oro inte tas på allvar.

Remisser kan förutom av företagshälsovårdsläkare också skrivas av andra läkare som är bekanta med arbetsförhållandena, exempelvis en specialistläkare på sjukhus som misstänker att sjukdomen är arbetsrelaterad.

Företagshälsovården bör baserat på arbetsplatsutredningar ha information om arbetsmiljöns exponeringar och hälsorisker samt en uppfattning om möjliga orsaker till yrkessjukdomar.

Företagshälsovården ska rapportera alla misstänkta yrkessjukdomar till arbetsplatsens skyddspersonal och systematiskt registrera både misstänkta och konstaterade fall för att möjliggöra uppföljning.

Vid en välgrundad misstanke om en yrkessjukdom bör arbetsplatsen och företagshälsovården vidta åtgärder för att förhindra eller minska exponeringen.

• Kontakta din arbetsgivare i ett tidigt skede och ta vid behov med skyddsombudet som stöd i diskussionerna.
• Om du inte får genomgå en yrkessjukdomsutredning kan du kontakta SuPers intressebevakning.

Mer information: Utredningar av yrkessjukdomar | Arbetshälsoinstitutet

Enligt kontakter till SuPer verkar en del yrkesastmafall inte bli konstaterade. Det är viktigt att identifiera yrkessjukdomar för att säkerställa vården för anställda/patienter och för att förhindra nya sjukdomsfall.

Vanligare än yrkesastma är arbetsförvärrad astma, där det förutom god behandling av astman är viktigt att minska arbetsrelaterad exponering för faktorer som förvärrar astman.

Yrkespersoner inom vård- och utbildningssektorn arbetar ofta i byggnader med fuktskador och kan därför exponeras för hälsorisker som astma och andra luftvägsinfektioner.