Arbetstid
Medlemmar i SuPer arbetar huvudsakligen enligt reglerna för periodarbete, oavsett om arbetsgivaren är verksam inom den offentliga eller privata sektorn. Regler om periodarbete och andra arbetsformer (t.ex. allmän arbetstid eller kontorsarbetstid) finns både i kollektivavtal och i arbetstidslagen.
Arbetstiden har stor betydelse för arbetstagarens välmående och förmåga att orka i arbetet. Arbetstider påverkar särskilt tre områden av välbefinnande: hälsa, arbetssäkerhet och balansen mellan arbete och fritid.
Arbetstider påverkar också individens förmåga att agera korrekt i olika situationer, vilket har en direkt koppling till arbetssäkerhet. Risken för olyckor och tillbud ökar särskilt vid långa arbetspass eller arbete under nattetid eller tidiga morgnar.
Arbetstidslagen ändrades i början av 2020.
I början av anställningen avtalas i arbetsavtalet om arbetet är på heltid eller deltid. Heltidsarbete utförs vanligtvis fem dagar i veckan, högst 8 timmar per dag och högst 40 timmar per vecka.
Vid deltidsarbete är arbetstiden kortare än vid heltidsarbete. I arbetsavtalet kan det avtalas om en kortare daglig eller veckovis arbetstid, exempelvis 6 timmar per dag eller 30 timmar per vecka. Arbetstiden kan också anges i procent, exempelvis 50 % av heltid per vecka eller arbetstidscykel.
Arbetstagaren kan också ha ett avtal om flexibel arbetstid, där arbetstiden kan variera beroende på arbetsgivarens behov, exempelvis 1–115 timmar under en treveckorsperiod.
Arbetsplikt vid deltidsarbete
Om arbetsgivaren behöver ytterligare arbetskraft är denne skyldig att erbjuda arbete till deltidsanställda. Om en deltidsanställd exempelvis arbetar 50 % av heltid – en vecka arbete och en vecka ledighet – och det uppstår behov av arbetskraft under ledighetsveckan, ska detta arbete först erbjudas till deltidsanställda.
Arbetsgivaren ska informera om lediga tjänster på ett sådant sätt att även deltids- och visstidsanställda har samma möjligheter att söka tjänsterna som tillsvidare- och heltidsanställda.