Arbetsbelastning

Arbetsbelastning innebär fysisk, psykisk och etisk belastning. En måttlig arbetsbelastning främjar välbefinnandet och förutsättningarna för att arbetet ska löpa smidigt. En förlängd och för stor arbetsbelastning kan emellertid utgöra ett hot mot arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga. Det avgörande är belastningstopparnas styrka och varaktighet: om överbelastning blir standard, blir detta också skadligt för arbetstagarens hälsa och säkerhet.

Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att följa upp personalens belastning i arbetet och ingripa i missförållanden som hotar både den psykiska och fysiska hälsan. Arbetsgivaren ska utreda och bedöma både belastningsfaktorerna och arbetstagarnas belastning. Arbetsgivaren ska sträva efter att avskaffa eller minska den skadliga belastningen. Belastningen ska beaktas redan då när arbetet och arbetsmiljön planeras.

Om det konstateras att arbetstagaren belastas på ett skadligt sätt i sitt arbete, ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att avlägsna belastningen. Vid behov kan man få hjälp till exempel hos företagshälsovården eller arbetarskyddspersonalen. Informationen om missförhållanden kan komma från olika håll. Det väsentliga är att detta alltid medför en handlingsskyldighet för chefen.

Chefens skyldigheter

Chefen har en skyldighet att följa upp situationen hos de underordnade, ställa frågor och diskutera samt reagera på varningssignaler. Varningssignaler kan vara till exempel ökade uppvisade symptom och sjukfrånvaro, försämrade arbetsprestationer, beteendeförändringar och ökade farosituationer.

Arbetsbelastning som är skadlig för hälsan kan följas upp och kontrolleras till exempel å följande sätt:

med indikatorer för arbetsbelastning på organisationsnivå
med enkäter om stämningen på arbetsplatsen
genom att upprätthålla relationen mellan chef och anställd (utvecklingssamtal, dagligt umgänge, varningssignaler)
genom att sörja för arbetssäkerheten
genom att upprätta tydliga regler för olika funktioner
genom att åtgärda och utveckla missförhållanden samt
vid behov genom att skräddarsy individens arbetsuppgifter till exempel på grund av ålder eller handikapp.

Belastningsfaktorerna kan vara kvalitativa eller kvantitativa, dvs. de kan orsaka antingen över- eller underbelastning. Arbetets belastning är kvantitativ om det finns för mycket arbete eller om arbetet är relaterat till tidspress, brådska. Även för lite arbete är belastande. Belastningen är kvalitativ om arbetet belastar minnet eller kräver kontinuerlig uppmärksamhet, snabba reaktioner eller möten med människor.

Läs mer:

Sosiaali- ja terveydenhuoltoalan ergonomiaverkosto
SHM:s publikationer 2007: Ergonomin vid patientförflyttning (på finska)