Inomhusluft
En god inomhusmiljö förbättrar arbetsförmåga och produktivitet och bidrar i bästa fall till bättre hälsa och välbefinnande för arbetstagarna. Arbetsgivaren ska säkerställa att inomhusklimatet är hälsosamt och säkert.
Inomhusluft omfattar byggnadens luft och temperaturförhållanden. De vanligaste hälsoriskerna i inomhusluften är relaterade till:
- tobaksrök
- radon
- asbestdamm
- långvariga och omfattande fukt- och mögelskador.
Faktorer som påverkar inomhusluftens kvalitet är temperatur, ventilation och byggnadens skick. Lukten av källare, bubblande färg på ytor och synlig mögeltillväxt tyder oftast på fuktskador i byggnaden.
Symtom på dålig inomhusluft inkluderar problem som försvinner när man befinner sig på en annan plats, exempelvis:
- nästäppa
- halsont
- heshet
- irritation i ögonen
- hudbesvär
- huvudvärk
- svår trötthet
- återkommande luftvägsinfektioner (t.ex. bihåleinflammation eller bronkit).
Om en arbetstagare misstänker ett inomhusluftproblem på arbetsplatsen är det viktigt att rapportera observationer och eventuella symtom till chefen, arbetarskyddsombudet och företagshälsovården.
Bedömning av inomhusluften ingår i arbetsplatsens risk- och faraanalys, som är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren är skyldig att kontakta fastighetsägaren omedelbart vid problem i byggnaden. Arbetsgivaren ska samarbeta med företagshälsovården i frågor om inomhusklimatet. Företagshälsovården fungerar som expert vid bedömning av hälsorisker relaterade till fukt- och mögelskador.
Arbetsmiljöinspektörer från Regionförvaltningsverkens (AVI) ansvarsområden övervakar arbetsmiljöns säkerhet. På arbetsplatsnivå ska problem orsakade av mikrober från fuktskador tas på allvar och hanteras förebyggande.