Arbetsvälbefinnande och arbetsförmåga
Arbetsvälbefinnande innebär att arbetet är säkert, hälsosamt och meningsfullt, utfört av kompetenta arbetstagare i en välskött organisation. Målet med arbetsvälbefinnande är att hålla arbetstagarna friska och arbetsföra genom hela arbetslivet.
Främjandet av arbetsvälbefinnande är ett samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården. Ett gott arbetsvälbefinnande ökar engagemanget i arbetet och minskar sjukfrånvaron.
Det är bra att skapa ett program för arbetsvälbefinnande på arbetsplatsen i samarbete med personalen.
Chefer har en nyckelroll som möjliggörare av arbetsvälbefinnande, som stöd för arbetsgemenskapen och som dess utvecklare. Chefen stödjer arbetsgemenskapens förutsättningar att genomföra sina grunduppgifter samt personalens förmåga att arbeta självständigt. Chefen säkerställer också att samarbetet fungerar och att medarbetarna kan få stöd av varandra.
Arbetsgivaren ansvarar för god ledning och rättvis behandling av arbetstagarna.
Arbetstagaren har ett stort ansvar för att upprätthålla sin egen arbetsförmåga och yrkeskompetens. Vi alla kan påverka den positiva atmosfären på arbetsplatsen. Varje arbetstagare bör inte bara sköta sina grunduppgifter utan också ta hand om sin hälsa och säkerhet samt bidra till välbefinnandet i arbetsgemenskapen.
Med tidigt stöd avses åtgärder som främjar arbetsförmågan och förebygger nedsättning av den. Åtgärderna fastställs och behandlas genom samarbete på arbetsplatsen.
Varje arbetsplats bör ha en modell för tidigt stöd som definierar metoderna för att stödja arbetsförmågan och de situationer då modellen ska tas i bruk.
Handlingsmodellen ska innehålla åtgärder för tidigt stöd, intensifierat stöd och stöd för återgång i arbete. Behovet av att stödja arbetsförmågan kan uppmärksammas och lyftas fram av vem som helst i arbetsgemenskapen, av skyddsombudet eller av företagshälsovården.
Det första steget i modellen för tidigt stöd är ett samtal om arbetsförmågan. Samtalet hålls mellan chefen och medarbetaren. Medarbetaren kan vid behov ta med sig ett skyddsombud eller en förtroendeman till samtalet.
Under samtalet diskuteras den oro som uppstått kring medarbetarens arbetsförmåga. Det beslutas om hur arbetsförmågan kan stödjas och vilka åtgärder som ska vidtas. De överenskomna åtgärderna dokumenteras, genomförs och följs upp.
Om nedsättningen av arbetsförmågan tydligt beror på ett hälsoproblem eller om de åtgärder som avtalats under samtalet om arbetsförmågan inte är tillräckliga, hålls ett hälsosamtal. Ett sådant samtal är också ofta lämpligt när en medarbetare återvänder till jobbet efter en längre sjukfrånvaro.
I hälsosamtalet deltar en representant från företagshälsovården, chefen och medarbetaren. Medarbetaren kan först besöka en läkare ensam innan samtalet. Vid behov kan medarbetaren ta med sig en stödperson till mötet, exempelvis en förtroendeman eller ett skyddsombud.
Hälsosamtalet syftar till att hitta lösningar för att stödja arbetsförmågan och möjligheten att återgå till arbetet. Arbetsuppgifterna kan anpassas och modifieras för att göra arbetet möjligt med nedsatt arbetsförmåga. Medarbetaren kan även tillfälligt eller permanent omplaceras till andra arbetsuppgifter eller en annan enhet inom organisationen. Alternativ kan även inkludera deltidssjukskrivning, yrkesmässig rehabilitering eller omskolning, där kostnaderna delvis täcks av pensionsförsäkringsbolaget.
Användbara länkar
Ett bra sätt att främja arbetsvälbefinnandet är att delta i utbildningen för arbetsvälmående-kortet. Den är avsedd för chefer, personalrepresentanter och alla som är intresserade av arbetsvälmående. Under utbildningen behandlas lagstiftning relaterad till arbetsvälbefinnande, och deltagarna får även kunskap om ledarskap för arbetsvälbefinnande, arbetsgemenskapens funktion och hälsa samt arbetsförmåga.
Läs mer på Välbefinnande i arbetet -kortet