Utbildning till närvårdare 

Studier till närvårdare

I den nationella gemensamma ansökan till utbildning efter grundskolan ansöker ungdomar som har fått ett avgångsbetyg från grundskolan. Det är också möjligt att studera till närvårdare som vuxen, om arbetets mångsidighet och människonära natur intresserar, eller om det är aktuellt att byta yrke. Personer som har en gymnasieutbildning, en tidigare yrkesexamen eller en högskoleexamen har möjlighet att via kontinuerlig ansökan komma in på utbildningen året runt. 

Den utbildningsanordnare som arrangerar utbildningen beslutar om antagningen av studerande. Utbildningsanordnaren beslutar också om antagnings- eller lämplighetsprov krävs för att bli antagen. Faktorer som påverkar antagningen inkluderar bland annat examensspecifika krav på hälsa och funktionsförmåga.

Yrkeskompetensen visas och bedöms genom prov på arbetsplatsen. Inom läroavtalsutbildning genomförs huvuddelen av studierna på arbetsplatsen, vilket gör studierna praktiska och mångsidiga.

Antagning av studerande

Utbildningsanordnaren kan välja att inte anta en person till en SORA-examen om personen inte bedöms vara lämplig för branschen utifrån lämplighetsprovet. Antagning av studerande regleras av examensspecifika krav på hälsa och funktionsförmåga. Genom SORA-lagstiftningen kan utbildningsanordnaren också vid behov ingripa mot studerandenas olämplighet under studierna.

SORA-bestämmelser

Förkortningen SORA avser bestämmelser inskrivna i olika lagar som syftar till att hitta lösningar på olämplighet hos studerande och att förebygga problem.

Bestämmelserna gäller: 

• indragning och återställande av studierätt 
• kartläggning av hinder för antagning, vilka relaterar till 
  • säkerheten för minderåriga 
  • patient- eller klientsäkerhet, eller 
  • trafiksäkerhetskrav. 

Bestämmelserna om narkotikatestning gäller hela yrkesutbildningen. 

Examina och kompetensområden som omfattas av SORA-bestämmelserna (Utbildningsstyrelsen) leder till yrken där arbetstagarna ansvarar för andra människors hälsa och säkerhet. SORA-examina inkluderar bland annat: 

• Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen  
• Grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning 
• Grundexamen inom tandteknik 
• Grundexamen inom läkemedelsbranschen 

Hälsokrav

Inom SORA-examina kan ett hälsotillstånd eller en funktionsförmåga som utgör ett hinder för sökanden leda till att personen inte antas som studerande, om säkerhetskraven för studierna inte kan uppfyllas och hindren inte kan avhjälpas med rimliga åtgärder. Det är utbildningsanordnarens ansvar att bedöma rimliga åtgärder.

Examensspecifika krav

Utbildningsstyrelsen fastställer de examensspecifika hälsokraven. Examensspecifika hälsokrav inom yrkesutbildning – ePerusteet (opintopolku.fi) Dessa bestämmelser ska utbildningsanordnaren informera om redan i ansökningsskedet till sökande som överväger att ansöka.

Hälsokartläggning för blivande studerand

Den som ansöker om att bli studerande ska uppge eventuella orsaker relaterade till SORA-bestämmelser som påverkar rätten att studera. Vid ansökan om antagning ombeds den sökande att bedöma om hen uppfyller hälsokrav och krav på funktionsförmåga som är nödvändiga för antagning. 

Utbildningsanordnaren kan begära att en blivande studerande lämnar in ett utlåtande från en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård om sin lämplighet för branschen. 

Utlåtande från yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård

Utlåtandet från en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård ska ange om den sökande anses vara

• lämplig med avseende på hälsa och funktionsförmåga, 
• lämplig med vissa begränsningar, eller 
• olämplig. 

Utlåtandet ska inte förmedla några uppgifter om hälsotillståndet till utbildningsanordnaren. 

Om den sökande anses lämplig med vissa begränsningar för att avlägga den aktuella examen, ska ett utlåtande utfärdas som beskriver de praktiska begränsningar som gäller studier på arbetsplatsen eller praktik. Utlåtandet kan också innehålla förslag på metoder för att avhjälpa hindren för studierna. 

Anpassning och avvikelse

Inom grundexamen inom social- och hälsovård kan inga avvikelser göras från kompetenskraven relaterade till läkemedelsbehandling, läkemedelsräkning eller patient- och kundsäkerhet. 
Bedömningen av kompetens relaterad till läkemedelsbehandling, läkemedelsräkning samt patient- och kundsäkerhet kan inte anpassas.

Narkotikatestning 

Syftet med narkotikatestning av studerande är att förebygga risksituationer som orsakas av narkotikaanvändning. Testningen omfattar alla branscher. Narkotikatestning styrs av läroanstaltens drogprogram. En läkare eller en hälsovårdare som är insatt i narkotikatestning kan skriva en remiss för testning. 

Att en studerande är påverkad av narkotika eller berusad kan också komma fram i samband med studier som sker på arbetsplatsen. Om det finns misstanke om att en studerande är påverkad, ska hen omedelbart hänvisas till testning. 

Utbildningsanordnaren kan begära att en studerande lämnar in ett intyg om narkotikatestning om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande har problem med missbruk: 

• Den studerande är påverkad av narkotika. 
• Den studerande är beroende av narkotika.
• Testningen är nödvändig för att utreda den studerandes funktionsförmåga.
• Den studerande utför arbete som kräver särskild noggrannhet eller uppgifter där hen kan äventyra andras eller sitt eget liv, trafiksäkerheten, bryta mot sin sekretessplikt eller stjäla/använda narkotiska läkemedel som innehas av arbetsplatsen för felaktiga ändamål. 

Avläggande av examen 

Inom yrkesutbildningen upprättas en personlig utvecklingsplan för kunnande (PUK) för alla studerande. Den kartlägger den studerandes befintliga kunskaper. Studierna fokuserar på att skaffa den kunskap som saknas. Målen för kunnandet beskrivs i examensgrunderna. Utbildningsstyrelsen fastställer examensgrunderna, vilka utbildningsanordnaren använder som grund för att planera och genomföra utbildningen utifrån kompetens. 

Utbildning som arrangeras på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter kallas lärande på arbetsplatsen. I närvårdarutbildningen innebär det att förvärva kunnande genom att under handledning utföra närvårdarens arbete på arbetsplatser. Examensgrunderna och de mål som skrivits in i den studerandes PUK styr lärandet i arbetslivet. 

Kunnandet påvisas i prov på arbetsplatsen. För att få ett examensbetyg krävs godkänd prestation i samtliga examensdelar.