SuPer motsätter sig planer på att utesluta närvårdare från bedömning av vårdbehov

SuPers ordförande Paavola: Ministeriet bereder en lag som försvagar vårdbranschens dragnings- och hållkraft – SuPer motsätter sig planer på att utesluta närvårdare från bedömning av vårdbehov

– Lagstiftningen håller på att ytterligare förvärra vårdarbristen, säger SuPers ordförande Silja Paavola. Minister Aki Lindén presenterade 12.5 en regeringsproposition som ska skärpa vårdgarantin i primärvården. Dessutom ska kriterierna för den personal som bedömer vårdbehov stramas åt, vilket SuPer inte accepterar. Enligt propositionen ska bedömning av vård- och undersökningsbehov samt av hur brådskande behovet är framledes få utföras endast av personer med yrkesutbildning inom hälso- och sjukvården, till exempel sjuksköterskor, medan nuvarande lagstiftning säger att detta kan göras också av närvårdare och primärskötare.

– Hur kompetensen får användas ska inte i onödan begränsas genom sådana ändringar i lagstiftningen som försvagar vårdbranschens dragnings- och hållkraft och minskar tillgången på yrkeskunnig personal, säger Paavola. – De nya social- och hälsocentralerna står inför en omedelbar utmaning om uppgiftsbeskrivningarna begränsas för utbildade och kompetenta närvårdare. Just nu försöker vi i arbetsgrupper på ministerienivå febrilt hitta lösningar på social- och hälsovårdsbranschens arbetskraftsbrist. Samtidigt snickrar ministeriet på en lag som försvårar vårdarbristen, säger Paavola med häpnad.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira har betonat att det med tanke på patientsäkerhet i såväl normalt hälsocentralsarbete som i akutvården är ytterst viktigt att de yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som bedömer behovet av vård har den kompetens och erfarenhet som uppdraget förutsätter och att arbetsgivaren tillhandahåller den utbildning, handledning och tillsyn som uppgiften kräver.

Närvårdare är yrkesutbildade personer som har avlagt grundexamen inom social- och hälsovård. Deras examen ger dem bred kompetens för bedömning av vård- och servicebehov i vårdarbetets olika sektorer, vilket är centralt i vårdreformen. En stor del av närvårdarna har dessutom arbetserfarenhet och kompletterande utbildning samt lokalkännedom om områdets klienter och tjänster.

Personalstrukturen är ett medel för att påverka dels tillgången på högklassig och säker service i rätt tid, dels kostnaderna, men också hur personalen räcker till. Tvärsektoriellt samarbete är ett angeläget och av forskningen motiverat sätt att svara på behoven bland klienter som behöver mycket service.

I utredningarnas ljus är framtidsutsikterna för vårdpersonalen problematiska.  Mer uppmärksamhet än hittills måste fästas vid åtgärder för att trygga tillgången på arbetskraft och vid branschens dragnings- och hållkraft. Under de kommande åren inverkar också en kraftig pensionsavgång på kommunsektorns personalresurser.

Till SuPer hör mer än 90 000 yrkesutbildade personer inom social- och hälsovårdsbranschen och utbildningsbranschen. De arbetar inom den offentliga och den privata sektorn.

Mer info:

SuPers ordförande Silja Paavola, 050 5275 085